Televinkens efterträdare

Sedan en tid tillbaka kör jag sparsam körning med personalen på Landstinget. Körningen gör att, om de fortsätter som jag vill att de ska köra, så kommer de att minska sin bränsleförbrukning med i genomsnitt minst 10 %. Omräknat på ett ungefär med 20 stycken som jag har kört med så tjänar bara där landstinget tjäna ca 2 000 kr per vecka i bränslekostnader. Miljön tjänar ca 2,5 ton koldioxid per vecka. Hyfsade siffror för ett bra arbete.
Frågan infinner sig naturligtvis, varför kör inte fler människor/företag sparsam körning med en bra körcoach, typ NTF Sörmland?
Jag tror att anledningen är att de flesta inte vet hur mycket det går att tjäna, trafikskolorna som förut nästan hade monopol på sparsam körning har inte direkt gjort någon slående marknadsföring för att visa vinsterna.
Jag tror mig kunna slå vad om att i stort sett alla företag som använder bilen mycket i tjänsten skulle tjäna ca 10 % i bränslekostnad på att använda NTF Sörmland som körcoach och skulle med det tjäna in kostnaden för körcoachen på mindre än ett kvartal.
Pröva oss och gör ditt företag till den goda samhällsmedborgaren som satsar på en bättre miljö och minskad bränsleförbrukning.

”LASSE”

Nu börjar hösten och Televinkens efterträdare kommer att aktivera sig.
Nu till dagens tänk kring trafik och miljö.
Det måste tydligen vara väldigt svårt att starta en lastbil som stannat eftersom så många låter lastbilen stå och gå i väntan på att lasta av eller på, köpa korv, mm,mm. Nu pratar vi inte om 1 minut utan snarare om tio- femton minuter. Jag kollade med en chaufför hur det låg till om det var lång uppstartningstid för att alla system skulle komma igång? Svaret jag fick var att om lastbilen har stått stilla en kort stund är det ungefär som att starta en personbil. Den enda förutsättningen är att det inte finns läckage på luftsystemet.

Då inställer sig frågan varför står så många på tomgång?
Jag har hittat tre möjliga anledningar:
1. De flesta lastbilar har läckage på luftsystemet, det måste vara väldigt dåliga system som bl.a. Volvo och Scania gör.
2. Lastbilen är svår att starta efter att den stått stilla, det måste vara väldigt dåliga lastbilar som bl.a. Volvo och Scania gör.
3. Många av chaufförerna är lata, de orkar inte stänga av och starta lastbilen. Kan det vara dålig utbildning chaufförerna får, eftersom utbildningen certifieras av Trafikverket och Trafikverket ställer kraven på kunskap, så blir jag lite fundersam på Trafikverkets miljötänk i denna speciella situation.

”Lasse”

Här nedan finns hans inlägg i Södermanlands Nyheter och mitt svar på det inlägget.
Jag har så svårt att förstå vad Tingvall har gjort för ont men tydligen mycket ont.
Förträngningar skapar nya trafikproblem
Min insändare i SN 27/11 hade frågan varför nyss avslutade arbeten med att klämma ihop Brunnsgatan för miljontals kronor nu åter dyrt skall breddas. Se kommunstyrelsens protokoll KS § 332, Dnr Kk09/417. Nyköping väntar ännu på svaret, liksom frågan om Vägverkets Tingvall har ett finger med i spelet. Vad jag kritiserar är:
att olyckstalen riskerar att öka, främst utanför tätorten genom att dåliga förare har lockats fram förträngningar miljöförsämring trafiken trycks in i staden, ej ut
Konjunkturen styr olyckstal, det gör inte trafikpropagandan. Erfarenheter visar att lågkonjunkturer sänker olyckstal och uppgångar höjer. Vad gäller miljöförsämring i innerstaden är här några siffror om bilars bränsleförbrukning, enligt Vägverkets norm (l bensin/mil):
Volvo V70 231 hk, drar på landsväg 0,66 l, blandat 0,88 l, stadskörning 1,25 l, ökningen mellan landsväg-stadskörning
0,59 l = 89 procent!
Ford Mondeo 145 hk, landsväg 0,60 l, blandat 0,79 l, stad 1,12 l, ökning 0,52 l = 87 procent!
Peugeot 307 110 hk, landsväg 0,58 l, blandat 0,74 l, stad 1,00 l, ökning 0,42 l = 73 procent!
Skickliga förare ser till att ha lägre siffror; sämre driver upp talen. Köbildning bestäms av den sämste bilföraren som förvärrar miljöskador och ökar bränsleförbrukning – även för den bättre med miljöansvar. Du som kommer vägarna från Stigtomta och Råby och kör ner på Brunnsgatan får där 75-90 procent högre bränsleförbrukning.
Du som svänger av E4 får 50 procent högre eller mer. Siffror kan lätt kontrolleras.
Svåra, dödliga, miljö problem av innerstadstrafik togs den 16/12 upp av SVT:s Kunskapskanalen,
”Hälsa i Europa, andnöd och farlig luft”. Programmet varade 45 minuter. 5-10 gånger fler dödas och skadas av
trafikrelaterade luftföroreningar än av olyckor. En ringled runt Nyköping måste prioriteras. Dåliga förare undvek tidigare bilkörning. Nu törs de sig ut och blir allt oftare orsak till incidenter och olyckor. Förträngningar har skapat nya problem; intill övergångsställen finns skyltar eller grova pålar som delvis döljer små fotgängare som nu är svårare att upptäcka. Små, mjuka trafikanter lever nu farligare. Bilistens främsta möjlighet att undvika olycka, undanmanövern, är helt borta genom förträngningar. Självklarheten reflexer syns numera endast i SN:s insändarspalt.
NTF har gömt och glömt dem i byrålådan.
Lars Blomqvist
Nyköping———————————————————————————————————–
Lars Bomkvist har snurrat till det igen
Lars Blomkvist använder fakta när han tycker det verkar gynna hans bild av vad trafiksäkerhet är. Han använder anekdotiska bevis som om det var verkligheten. Han klagar varje gång på Tingvall, Tingvall måste vid något tillfälle ha skadat Lars Blomkvist eller påtalat hans dåliga attityd till trafiksäkerhet.
Vilka som är de dåliga förarna har jag inte förstått, är det de som kör för fort, de som inte ger tecken i tid, de som inte släpper över fotgängare vid övergångsställen, de som kör bilar som är för stora för ändamålet, sett ur ett miljömässigt förhållande?
När jag läser Lars Blomkvists insändare så får jag uppfattningen av att det är tvärtom.

Lars Blomkvist har rätt i att en bil som kör landsvägskörning drar mindre än en bil i stadskörning. Landsvägskörningen är uträknad på en snitthastighet av 80 km/t, vilket är optimalt för de flesta bilar. Lars Blomkvist vill förmodligen att vi ska köra 80 km/t i stadstrafiken. Det skulle göra att vi ökade dödsrisken i staden med ca 2000 %, uträknat av experter på olycksrisker i trafiken.
För att vara konkret, som det är nu så passerar de flesta bilar övergångsstället på Brunnsgatan i höjd med sjukhuset, i cirka 50 km/t. Jag tror inte du som fotgängare vill att bilarna som kommer från E4, RV 52 eller RV 53 ska hålla runt 80 km/t. Dessutom vill du troligen inte passera på ett övergångställe som är dubbelt så lång som nuvarande utan att vara skyddad.
Det är nämligen vad Lars Blomkvist vill.
Lars Blomkvist vill också att det ska byggas en ringled runt Nyköping för ca 100 – 200 miljoner kronor av våra skattemedel, jag och många med mig tror nog att det finns bättre sätt att använda dessa skattemedel.
Vi har sedan tidigare konstaterat, genom mätningar av luftföroreningar i Nyköping, att luften i Nyköping inte blivit sämre på de senaste 10 åren, trotts en ökad bilism på ca 1-2 % per år. Vi har fått renare bilar och många har lärt sig köra sparsamt. Som jag redogjorde för på NTF Sörmlands trafiksäkerhetsblogg ”Televinkens efterträdare” så är det dock viktigare med rätt körsätt än med miljöbil. Med rätt körsätt ligger vi så långt ifrån Lars Blomkvist körsätt som möjligt, de förare som han kallar ”sämre” är troligen de som kör mest miljömedvetet och med störts tanke på sina medtrafikanter.
Jag hoppas Lars Blomkvist någon gång ska förstå ordet empati, för det verkar inte finnas med i hans ordlista.
Vad det gäller reflexer så har NTF Sörmland och andra organisationer delat ut så många reflexer att om alla användes så skulle människorna i staden se ut som levande julgranar. Vad vi kan hoppas på är bättre användning av de utdelade reflexerna. Alternativt kanske 10 kr för en reflex är något de flesta kan kosta på sig, det är en billig livförsäkring.
NTF kanske var en organisation som delade ut reflexer tidigare men har nu övergått till att vara en organisation som driver trafiksäkerheten framåt i större sammanhang.

Lars Nordquist
Verksamhetsansvarig
NTF Sörmland

Nu har trafiksäkerhetens antagonist i Nyköping vaknat ur sin dvala igen, jag hade hoppats han slumrat in för gott, men så var inte fallet.
Han insändare somfinns nedan sparkar på trafiksäkerhet, människor som kör försiktigt, miljön och Tingvall. Tingvall har sedan hans första inlägg dök upp varit en antagonist, förmodligen för att Trafiksäkerhetsverket (på den tiden hette det så) på något sätt påvisat för skribeneten att han inte var kvalifiserad för att sköta sitt yrke.
Nedan finns insändaren och mitt svar.
Värna framkomligheten
Öppet brev till Eva Andersson (C), politiskt ansvarig för trafikfrågor inom Nyköping. I kommunstyrelsens protokoll av
den 2/11 -09 läser vi om anslag av 600 000 kronor för projektering av Brunnsgatan för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet. Det är glädjande att begreppet ”framkomlighet” i kombination med trafiksäkerhet kommit till
heders igen. NTF:s Lars Nordqvist ansåg mig som bekant vara gammalmodig som tänkte i framkomlighet.
Men, arbeten för miljontals kronor att klämma ihop trafikleden till 1950-talsstandard är ju precis avslutade. Resecentrum jämte stationer för utryckningsfordon var ju projekt innan hopklämningen skedde. Och
hopklämningar fortsätter. Kommer förslag att riva upp eländet på andra håll i stan? För cirka ett år sedan kritiserade
jag förträngningar med mera i en serie insändare i SN. Har månne eftertankens kranka blekhet infunnit sig?
Eva Andersson, du torde vara väl medveten om att: hopträngningar skapar oro och rädsla som är källor till irritation,
stress och disharmoni i trafiken vilket ökar risk för olyckor. trafiklösningar i Nyköping har lockat fram usla förare med usla kunskaper om trafik. Detta kan inte uteslutas vara skäl till ökning av olyckor runt Nyköping, påpekat av en tidigare NTFrepresentant samt att viltolyckor ökar. Vägverkets ”ideolog” Tingvall är utomordentligt skarpt kritiserad i främst rikspress med krav på hans avskedande. Skäl är bland annat att Tingvall inte kan belägga påståenden; använder
sig av halvlögner med mera, Tingvalls tankegångar tycks styra Nyköping. hopträngningar påtagligt försämrar
luft och miljö. En bil i 30 kilometer är en vida värre miljöbov än en bil på motorväg. Med etanol i tanken försämras miljön än mer i staden. konjunkturen styr olyckstalen; lågkonjunktur reducerar och högkonjunktur ökar talen.
Dagens trafiksäkerhetsarbete har ringa eller ingen inverkan. Den stundande konjunkturförbättringen blir olycksdrivande. Nyköping har pressat in trafiken mot centrum och tryckt ihop den. En snabb, bred ringled
runt Nyköping, Hamnvägen – Lennings väg – utbyggd parallellt med E4, är en självklarhet som borde ha varit verklighet nu. Detta hade rejält minskat innerstadstrafik och olyckor samt förbättrat miljön.
Lars Blomqvist
Nyköping
Här kommer svaret
Kommentar till Mikael Blomkvist öppna brev.
Mikael Blomkvist har som vanligt inte förstått någonting vare sig av trafiksäkerhet som av miljö.
Att ringleden runt Nyköping i form av Hamngatans förlängning är under utredning är positivt för både framkomligheten och trafiksäkerheten. Varken NTF Sörmland eller Nyköpings kommun har något emot att se till att det blir bra framkomlighet i Nyköping, naturligtvis under förutsättning att det inte missgynnar trafiksäkerheten för alla trafikanter och att det inte inkräktar på miljön.
Vi kan bara som vanligt besvara Lars Blomkvists svammel med fakta. Tyckande och anekdotiska bevis är en sak men fakta är oftast mer relevant för att föra saken framåt.
Om vi börjar med trafiksäkerheten, antalet döda i Nyköpings kommun under perioden 1994 – 1998 var i genomsnitt sju personer. För perioden 2005 – 2008 är siffran två personer per år.
Genomsnittssiffrorna för årtalen 1994 – 1998 vad det gäller antalet svårt skadade är 30 svårt skadade människor per år, siffrorna för 2005 – 2008 är 20 svårt skadade människor per år.
Om vi tittar på Sörmland som helhet år 1985 – 1988 så är genomsnittet för döda 25 människor per år och samma helhet för åren 2005 – 2008 då är genomsnittet 12, 5 människor per år. Det har alltså på de senaste 20 åren skett en halvering av antalet döda i trafiken.
Detta är fakta som erhållits av Vägverket som har ansvaret för att föra statistik över trafikolyckor i Sverige.
Om vi går längre tillbaka stiger siffrorna ännu mer ända tillbaka till 1950 talet. Men exakta siffror är svåra hitta så långt tillbaka så vi håller oss med detta.
Här kan vi konstatera att Lars Blomkvist har fel, helt fel antalet svårt skadade och döda människor i trafiken i Nyköping har minskat, trots att trafikarbetet i genomsnitt ökar med 1-2 % per år.
Miljö sedan vi har varit i kontakt med både Volvo och SAAB, våra vanligaste Svenska bilar och ställt frågan i vilken hastighet bilen släpper ut mest avgaser 30 km/t eller 110 km/t vi har fått samma svar luftmotståndet gör att 110 km/t ger högre miljöbelastning än 30 km/t, det kanske säger sig självt men nu är det verifierat av våra största biltillverkare. Väntar på fakta från SAAB och Volvo, SAAB kanske har lite annat för sig men Volvo lär nog svara snart.
Avslutningsvis har jag inte sett kritik mot Tingvall, snarare tvärt om, under de senaste fem åren jag gjort en slagning på honom i DN och SVD, vilka väl kan betraktas som rikspress.
Lars Blomkvist har fel i i stort sett alla sina iakttagelser och de urusla förarna som han kallar de som lockats fram de senaste åren är väl i så fall de förare som fått människor att överleva, vi tycker nog att de förarna inte är urusla, snarare tvärtom, för vi vill att ingen människa dödas eller skadas i trafiken.

”LASSE”

Jag klagade på att ett tåg inte gick överhuvudtaget och fick svar från SJ att det gick inte alltid att förutse fel och det fick vi som resenärer räkna med. Jag tog Taxi sista biten till mitt möte i Stockholm för att inte komma toksent, jag trodde i min enfald att jag kanske skulle kunna få ersättning för fördyringen, hade tåget gått hade jag kunnat ta T-banan, till en helt annan kostnad. Jag frågade också hur det kom sig att jag blev bortkopplad tre gånger när jag försökte få reda på hur jag skulle göra när mitt tåg uteblev.
Jag ställde frågan vad som hänt om jag skulle med flyget från Arlanda och fick följande svar:
Hej
Tack för att du har kontaktat oss.
Vi har förståelse för att du vill minimera skadan genom att ta en taxi till mötet. Det är dock inget vi ersätter enligt våra resevillkor.

När det gäller att du blev bortkopplad vid tre tillfällen, beklagar vi uppriktigt detta. Vi har haft en del tekniska problem med vår telefoni, vilket kan vara en förklaring till de avbrutna samtalen.

Som svar på din fråga om vad som händer om du har en flyganslutning att passa, vill vi understryka att vår målsättning naturligtvis är att alla tåg skall avgå och komma fram enligt tidtabell. Några garantier för att tåget inte drabbas av trafikstörning och blir försenat kan vi dock inte lämna. Oavsett färdmedel bör du därför alltid ta med en viss marginal för oförutsedda händelser. Genom att välja en tågavgång med god marginal mellan tågets ankomst och sista incheckningstid bör ändå tåget kunna vara ett bra alternativ.
Om du ska vidare med flyg bör du ha minst 90 minuter till godo mellan tågets ankomst och sista incheckningstid.

Dock vill vi ta tillfället att uppmärksamma dig på att SJ inte har ansvar för anslutning med flyg, eftersom SJ inte har några avtal med flygbolagen om vidaretransporter. Eventuella merkostnader som uppstår omfattas inte av våra Resevillkor.

Tack för att du har tagit dig tid att kontakta oss med dina fungderingar. Hör gärna av dig om något är oklart.

Med vänlig hälsning
SJ AB
Nathalie Söderberg
Svaret från SJ känns som vi kör tåg när det passar oss på våra villkor och skiter i vad kunderna har för krav.
Ibland kan nog konkurrens vara positivt.

Om man resonerar så att de människor jag kört sparsam körning med är representativa för Sveriges bilförare i stort så skulle Sveriges bilförare minska sin förbrukning med 13 % om de körde sparsamt. En förare som kör 1500 mil om året med en normal bil skulle tjäna nästan 2000 kr per år. Miljön skulle tjäna massor av ton koldioxid, bättre hälsa hos oss människor skulle spara miljoner kronor för samhället. Varför kör vi inte sparsamt och väljer miljösmarta bilar?
1. Trafikskolorna har först på senare tid börjat, delvis, utbilda lite inom sparsam körning.
2. Vi har för mycket prestige i vår bilkörning, högt motarvarv låg växel så att vi kan accelerera fort vad det nu är bra för?
3. Det är status att ha stor motorvolym i Sverige, stor motor drar oftast mer bränsle.
4. Det är status att välja för stor bil, större bil drar alltid mer bränsle.
5. Det är tufft i vissa kretsar att köra fort, kör för fort drar alltid mer bränsle.

Tänk vad status kan ställa till med, för många är det viktigare att ha en exklusiv bil att visa upp än att ha miljömässig mat på bordet.
Skulle vi med hjälp av sparsam körning få bilförare att spara bränsle och miljö så skulle trafiksäkerheten vinna på det också. Skulle vi sedan få människor att förstå att det kan finnas bättre statusprylar än bilen att investera sina surt tjänade pengar i så skulle vi liksom ha en god spiral för hela samhället. Möjligtvis skulle oljeproducenterna minska sina vinster lite, men vem bryr sig om dem.

”LASSE”

Idag hade gruppen som ansökte om KLIMP i Nyköping möte, vi diskuterade olika saker som mest har bäring på miljö, men trafiksäkerheten och miljön har så många beröringspunkter.
Vi borde inom organisationen kunna utnyttja dessa beröringspunkter på ett betydligt bättre sätt. Vi har gjort ett litet projekt tillsammans med SNF men det borde kunna bli mer. Det är dock svårt att jobba med SNF för de är bara organiserade med ett centralt kansli och har inte den lokala förankringen. Miljön har i media och i allmänhetens uppfattning stor medvind, synd att inte SNF är organiserade som NTF och verkligen kan knyta an lokalt. Men det känns som det finns, hemska tanke, fraktioner inom NTF som helst skulle vilja vara organiserade som SNF med ett starkt centralt kansli och näst intill ingen lokal förankring. Om dessa fraktioner fick gehör så skulle trafiksäkerhetsarbetet lokalt dö ut. Stockholm är visserligen vår huvudstad men det bor ca 1,5 miljoner människor där men 7,5 miljoner utanför Stockholm, det har Stockholmarna svårt att förstå.

”LASSE”